Sammanfattning av avhandling:

Effekter av en hälsosam nordisk kost på kardiometabola riskfaktorer hos personer med måttlig hyperkolesterolemi

Viola Adamsson

Bakgrund

Medelhavskost är en kost som visats kunna förbättra den kardiovaskulära riskprofilen. I medelhavskost tar man inte enbart hänsyn till innehållet av näringsämnen utan också valet av livsmedel har betydelse. Förvånansvärt lite forskning har utförts gällande kardiometabola effekter av en hel kost baserad på nordiska livsmedel eller på en nordisk frukost.

 

Övergripande syfte

Det övergripande syftet i avhandlingen är att i kontrollerade studier undersöka effekten av en hälsosam nordisk kost (ND) samt effekten av en nordisk frukost (NB) på kardiometabola riskfaktorer hos friska, milt hyperkolesterolemiska män och kvinnor. Ett andra syfte är att beskriva livsmedels- och näringssammansättning i ND. Ett tredje syfte är att undersöka hur ett förändrat intag av dietärt fett från ND påverkar fettsyrasammansättningen i serumkolesterolestrar och om det finns ett samband mellan dessa förändringar och förändringar i blodets lipoproteinprofil.

Arbetsplan

Avhandlingen baseras på två randomiserade och kontrollerade interventionsstudier (RCT), den s.k. NORDIET-studien och Nordisk frukost-studien. Den första RCT:n genomfördes 2008 den andra genomfördes 2010. I båda undersökte vi effekterna av interventionskosten, ND och NB, på kardiovaskulära riskfaktorer. Dessa två RCT resulterade i fyra artiklar (1-4): Artikel 1 är publicerad i Journal of Internal Medicine och artikel 2 är publicerade i Food & Nutrition Research. Artikel 3 är färdigt manuskriptform, artikel 4 har skickats in till en referee-granskad internationell tidskrift.

Metod och resultat
Artikel 1. I artikel 1, NORDIET-studien, har vi undersökt effekten av ND på kardiovaskulära riskfaktorer hos 88 friska försökspersoner med lätt förhöjda värden av low-density lipoprotein (LDL-kolsterol (4.0 mmol/l). ND var en hel kost som till största del bestod av traditionella livsmedel som har sitt ursprung och kan odlas och skördas i de nordiska länderna. ND inkluderade livsmedel som har dokumenterade hälsoeffekter på metabola och kardiovaskulära riskfaktorer. ND gavs ad libitum och försökspersonerna informerades att studien inte var en viktminskningsstudie och uppmuntrades att äta tills mättnad. Försökspersonerna fick alla livsmedel för att tillaga frukost och mellanmål i hemmet, lunch och middag tillhandahölls i färdiga matlådor. Näringsprofilen för ND baserades på det dagliga rekommenderade intaget enligt Nordiska Näringsrekommendationer (NNR 2004), och har även inspirerats av tidigare studier av medelhavskost och portföljkost. Näringsprofilens fokus var fett- och kolhydratkvalitet. 
ND var en hel kost rik på frukt, bär, grönsaker, rotfrukter, potatis, baljväxter, vegetabiliska fetter och oljor, fisk och ägg, med lågt innehåll av köttprodukter och fågel, mejeriprodukter, godis och desserter. Den primära utfallsvariabeln i NORDIET-studien var förändringen i LDL-C och andra blodlipider efter 6 veckor. De sekundära utfallsvariablerna var förändringar i blodtryck (BP) och insulinkänslighet (fasteinsulin och homeostatic model assessment-insulin resistance (Homa-IR)). ND förbättrade blodfettsprofilen och insulinkänsligheten och sänkte BP med kliniskt relevanta nivåer. Trots att ND serverades ad libitum, fann vi en måttlig minskning av kroppsvikten. Efter justering för viktförändring var effekterna på total cholesterol (TC), LDL-C, high-density lipoprotein (HDL-C), apolipoprotein A1 (ApoA1) och apolipoprotein B (ApoB) oberoende av viktförändringen, medan effekterna på insulinkänsligheten och BP var beroende av viktförändringen.

Artikel 2 är en delstudie baserad på NORDIET-studien. I artikel 2 beskrivs och jämförs livsmedelskonsumtionen i, och näringssammansättning av ND i förhållande till livsmedelskonsumtionen hos en svensk referens population (SRP), (Riksmaten 1997-1998), och det rekommenderade intaget (RI) och genomsnittligt behov (AR), enligt NNR 2004. Jämfört med livsmedelskonsumtionen hos SRP, var ND främst en vegetabiliskt baserad kost där livsmedel av animaliskt ursprung ingår som tillbehör. ND uppfyllde RI och AR för intag av mikro-och makronäringsämnen enligt NNR 2004 och hade ett kostmönster som överensstämmer med minskad sjuklighet och dödlighet.

 

Artikel 3 är en delstudie baserad på NORDIET-studien. I artikel 3 har vi undersökt hur förändringen av intaget av dietärt fett påverkat förändringen i fettsyresammansättning i serumkolesterolestrar (CE-FA). Vi har sedan korrelerat förändringarna i CE-FA med förändringen av lipoproteiner i blodet. Resultaten visar att det minskade intaget av mättat fett och ökade intaget av fleromättat fett speglas i förändring av CE-FA mönstret. Således kan CE-FA användas som en objektiv markör för kostintaget av olika fetter som ingår i en nordisk kost. Resultaten visar även på ett samband mellan förändringar i CE-FA och det förbättrade lipoproteinmönstret. Detta tyder på att en del av de lipidsänkande effekter som observerats i ND verkar relaterade till den förbättrad fettkvaliteten i ND.

Artikel 4 är baserad på den andra genomförda RCT:n i avhandlingen, där kostinterventionen utgjordes av en nordisk frukost, NB, från NORDIET-studien. Vi undersökte effekten av NB på kardiometabola riskfaktorer hos 79 st redan frukostätande försökspersoner med lätt förhöjda värden av LDL-kolsterol (4.15 mmol/l). NB var rik på kostfiber och hade ett lågt fettinnehåll. Den primära utvallsvariabeln i NB var förändringen i LDL- C efter 3 månader. De sekundära utfallsvariablerna var förändringar i kroppsvikt, TC, HDL-C, LDL-C/HDL-C ratio, triglycerider (TG) ApoA1 och ApoB, ApoB/ApoA1 ratio, glukostolerans, hemoglobin A1c (HbA1c), insulinkänslighet, sagittal abdominal diameter (markör för visceral fettansamling), tumor necrosis factor receptor-2 (TNF-R2) faktor, C-reactive protein (CRP), och BP. Resultaten visar att NB inte påverkar blodfetter, kroppsvikt, och glukosmetabolismen, men minskade markörer för visceralt fett och inflammation (CRP och TNF-R2). Resultaten pekar på att kostråd om att enbart förbättra frukostvanorna ej är tillräckligt för att sänka lätt förhöjda värden av LDL-kolesterol eller förbättra glukosmetabolismen, men tycktes kunna sänka systemisk (låggradig) inflammation och reducera bukfettet, men de senare fynden behöver bekräftas i andra studier.

Betydelse
Sammanfattningsvis föreslår denna avhandling att att en hälsosam kost baserad på livsmedel med ursprung i de nordiska länderna har likartade effekter på lipoproteiner i blod som en kost baserad på livsmedel från medelhavsländerna, och kan därmed tänkas vara ett alternativ vid behandling av mild hyperkolesterolemi. Dessutom tycks en hälsosam nordisk kost minska kroppsvikten, sänka blodtrycket och förbättra insulinkänsligheten hos friska måttligt överviktiga personer. En del av de lipidsänkande effekter som observerats i ND verkar relaterad till den förbättrad fettkvaliteten i ND. En nordisk fiberrik grötfrukost, utan andra ändringar i kosten, påverkade inte blodfetter, kroppsvikt, och glukosmetabolism men minskade markörer för visceralt fett och inflammation.

 

 

Referenser

1.                        Adamsson V, Reumark A, Fredriksson IB, Hammarstrom E, Vessby B, Johansson G, et al. Effects of a healthy Nordic diet on cardiovascular risk factors in hypercholesterolaemic subjects: a randomized controlled trial (NORDIET). J Intern Med. 2011 Feb;269(2):150-9. .

2.                        Adamsson V, Reumark A, Cederholm T, Vessby B, Riserus U, Johansson G. What is a healthy Nordic diet? Foods and nutrients in the NORDIET study. Food & nutrition research 2012;56. .

3.                        Adamsson V, Cederholm T, Vessby B, Riserus U. Influence of a healthy Nordic diet on serum fatty acid composition and associations with blood lipoproteins– results from the NORDIET study – a randomised controlled trial 2013. 

4.                        Adamsson V, Reumark A, Larsson A, Riserus U. Role of a prudent breakfast in improving cardiometabolic risk factors in subjects with hypercholesterolemia: a randomized controlled trial. 2013.